Sökresultat

För den som är överviktig och drabbad av artros är viktnedgång en viktig del av behandlingen för att lindra symtomen från sjukdomen. Att viktnedgång är viktigt för den med övervikt är känt sedan länge och många gånger kan patienten få hjälp av en fysioterapeut med träningsövningar eller träningsformer som kan vara passande och skonsamma för att inte symtomen från artrosen ska kännas värre. Något s

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/kost-med-lag-energi-kan-vara-till-hjalp-effektiv-viktnedgang-vid-artros - 2025-10-31

Varje år den 2a juni infaller den internationella artrosdagen vilket betyder att vi idag uppmärksammar sjukdomen lite extra. Artrosportalen finns till för att sprida kunskap och fakta om artros direkt till den som är drabbad eller till den som bara vill lära sig mer om sjukdomen. Vår sida drivs av en forskargrupp vid Lunds universitet under ledning av läkaren och professorn Martin Englund. De fles

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/internationella-artrosdagen-2024 - 2025-10-31

I en studie från Australien har forskare tittat på om kosttillskottet krillolja har någon effekt på smärta hos personer med kliniskt diagnostiserad knäartros med svår smärta och effusion-synovit. Effusion-synovit innebär att det finns för mycket vätska i synovialfogen vilket kan orsaka svullnad, smärta och begränsad rörelseförmåga i den drabbade leden, i detta fallet knäleden.  Det finns flertalet

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/ingen-effekt-av-krillolja-personer-med-knaartros - 2025-10-31

I en studie har forskare undersökt om smärtutbildning i kombination med neuromuskulär träning ger bättre effekt än enbart smärtutbildning för personer med kronisk smärta efter knäprotesoperationer. Vid flera tillfällen har Artrosportalen skrivit om såväl knäprotesoperationer som andra behandlingsalternativ för den som drabbats av artros. I denna studien inkluderades 69 personer som behövt genomgå

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/kronisk-smarta-efter-knaprotesoperation - 2025-10-31

Artros kan som känt drabba fler leder än de stora som t.ex. knä och höft. Stortåns basled är en av lederna som kan drabbas. Artros i stortåns basled (MTP 1-leden) benämns ofta som Hallux Rigidus, vilket är latin för ”stel tå”. MTP 1-leden är den första leden i tån, där tån fäster i foten. Precis som vid artros i andra leder upplever den som drabbas ofta smärta i kombination med begränsad rörelsefö

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/hallux-rigidus-artros-i-stortan - 2025-10-31

Simone Battista har disputerat och därmed avslutat sin tid som doktorand. Simone Battista har disputerat och därmed avslutat sin doktorandtid. Vi har tidigare skrivit mer om hans arbete, läs om det här. I avhandlingen som består av fyra studier har vårdkvaliteten för personer med artros undersökts. Vårdkvaliteten beror inte bara på vårdpersonalens kunskap utan också på patientens egna tankar och ö

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/doktorsavhandling-vilken-kvalitet-haller-artrosvarden-simone-battista-har-studerat-just-detta - 2025-10-31

Artrosportalen får många mail till sin kontaktmail vilket vi uppskattar och vi gör vårt bästa för att besvara dessa.  Kom dock ihåg att vi inte kan besvara några enskilda patientfall, utan endast generella frågor om sjukdomen och det som hör därtill. Under hösten kan det vara längre svarstider än vanligt på vår kontaktmail. Kanske finner du svaret på din eller en liknande fråga bland våra vanliga

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/vanliga-fragor-om-artros - 2025-10-31

2024 lider mot sitt slut och det är dags för en tillbakablick på några av de saker vi skrivit om under året. Kanske har du missat någon av artiklarna eller så vill du läsa om något igen. Under året har vi fått möjlighet att intervjua bl.a. flera specialistfysioterapeuter och tagit reda på mer fakta om t.ex. hur artrosskola fungerar och hur man kan tänka om man inte längre kan träna det man i vanli

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/artrosportalen-hojdpunkter-fran-2024 - 2025-10-31

Artrosportalen försöker i så stor utsträckning som möjligt skriva om artros i alla kroppens olika leder, men då mängden forskningsartiklar skiljer sig åt på olika områden är det ibland svårt. Vi har nu fått möjlighet att intervjua tre experter på artros i handens leder. Genom det har vi fått hjälp att besvara bl.a. några av de frågor vi upplever vanliga i vår kontaktmail samt i våra sociala kanale

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/tema-artros-i-handled-och-fingrar - 2025-10-31

Andra delen från vårt tema om artros i handled och fingerleder. Vi får här ta del av fakta och tips från Freya Kristjansdottir, Sara Larsson och Katarina Mortazavi, som alla tre jobbar vid Skånes universitetssjukhus, Handkirurgi rehab i Malmö. Har du missat första delen? I så fall hittar du den här!Det är inte alltid lätt att veta var man ska vända sig för att få hjälp med utprovning av hjälpmedel

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/tema-artros-i-handled-och-fingrar-del-ii - 2025-10-31

Här följer tredje och sista delen av vårt tema om artros i handled och fingrar, har du missat de två tidigare delarna finner du dessa längst ner på sidan! Eftersom många av artrosprotalens texter handlar om knä- och höftledsartros passade vi här på att fråga Katarina Mortazavi, Freya kristjansdottir och Sara Larsson även om träning och vilka råd som finns kring artros i handled/fingrar/tumbas. För

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/tema-artros-i-handled-och-fingrar-del-iii - 2025-10-31

Amanda Sjögren, vars arbete vi tidigare skrivit om vid flertalet tillfällen, har nu färdigställt och fått sin första studie publicerad under sin tid som doktorand. Nedan beskriver Amanda forskningen som hon och hennes kollegor genomfört i studien.   En viktig del av artrosforskningen är inriktad på att fördjupa förståelsen av sjukdomen på molekylär nivå. Det finns inga botemedel mot artros men gen

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/artros-pa-molekylar-niva-lar-dig-mer - 2025-10-31

Professor Martin Englund,  Artrosportalens grundare, har nyligen valts och tillträtt som President för den internationella organisationen Osteoarthritis Research Society International (OARSI). Det är den internationellt ledande organisationen för forskning om artros med medlemmar från mer än 50 olika länder. OARSI håller regelbundet konferenser där forskning från hela världen presenteras och disku

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/artrosportalens-grundare-ar-ny-president-internationella-artrosforskningsorganisationen - 2025-10-31

Under senaste året har det diskuterats mycket kring läkemedel som är framtagna för behandling vid diabetes typ 2 som också visat sig ha effekt för den som önskar och/eller behöver gå ner i vikt. På den årliga konferensen för Osteoarthritis Research Society International (OARSI) i våras presenterades resultat från en randomiserad klinisk prövning med det populära läkemedlet semiglutid för behandlin

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/lakemedel-gav-smartlindring-vid-knaartros - 2025-10-31

Vi har fått möjlighet att prata med Emma Einarsson och Pernilla Peterson. Båda är legitimerade sjukhusfysiker och doktorer i medicinsk vetenskap. De arbetar på Bild- och funktion på Skånes universitetssjukhus i Lund där de stödjer magnetkameraverksamheten. Deras arbetsuppgifter inkluderar såväl säkerhet och utveckling som utbildning och forskning.  Artrosforskning sker på flera olika sätt och geno

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/artrosforskning-vid-lunds-universitet-menix - 2025-10-31

Kan fettinjektioner lindra knäartros? Knäartros är en vanlig och smärtsam ledsjukdom som påverkar miljontals människor världen över. Forskare letar ständigt efter nya behandlingsmetoder för att lindra smärta och förbättra livskvaliteten för de drabbade. En ny studie har undersökt om en enda injektion av kroppseget fett, så kallad mikrofragmenterad fettvävnad, kan vara en effektiv behandling. Men h

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/en-ny-studie-har-undersokt-anvandningen-av-kroppens-eget-fett-att-lindra-symtom-vid-knaartros - 2025-10-31

Forskare har länge försökt förstå sambandet mellan artros, vår vanligaste ledsjukdom, och hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och högt blodtryck. Tidigare har man trott att artros helt enkelt ökar risken för hjärt-kärlsjukdom på grund av minskad fysisk aktivitet pga ledsmärta och fetma. Men nya rön tyder på att något mycket djupare kan ligga bakom kopplingen: våra gener. En ny insikt om gemensamm

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/kan-gemensamma-genetiska-faktorer-ligga-bakom-bade-artros-och-hjart-karlsjukdom - 2025-10-31

Kan du berätta lite om ditt forskningsområde? Hur skulle du beskriva ditt arbete?Jag är i första hand kliniker och mina forskningsfrågeställningar växer fram ur det jag möter i vardagen med mina patienter. Intresset för just artros väcktes genom mitt arbete med patienter som har handledsartros. Jag såg att det saknades studier som jämförde resultatet av handledsprotes mot steloperation, vilket väc

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/mot-elisabeth-brogren - 2025-10-31

Kan du berätta lite om ditt forskningsområde?Jag forskar på sjukdomar och tillstånd i höftleden som drabbar barn men även kan ge smärta och artros i vuxen ålder. Ett exempel på en sådan sjukdom är höftledsdysplasi, vilket innebär att ledskålen i höftleden inte täcker höftkulan tillräckligt. Höftdysplasi förekommer hos 0.5-1% av nyfödda barn i Sverige och upptäcks nästan alltid på BB. Vid tidig dia

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/mot-carl-johan-tiderius - 2025-10-31

Kan du berätta lite om ditt forskningsområde?Min forskning sträcker sig över livsspannet. Vi undersöker prevention och behandling och använder skada i led som riskfaktor för artros. Vi gör studier från unga med skada eller risk för skada till äldre med artros och har fokus på träning.Kan du berätta om dina pågående forskningsprojekt?I-PROTECT är ett projekt som handlar om att förebygga skada i led

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/mot-eva-ageberg - 2025-10-31